Artikeln är skriven av: Metin Ataseven riksdagsledamot (M) socialutskottet och går du in och röstar så kommer du till: dagenssamhalle.se

Psykisk ohälsa är den enskilt främsta orsaken till ohälsa i Sverige. Mycket talar för att vi skulle få en bättre psykvård om det gick att ordinera motion och kostråd på recept, och samtidigt öka samverkan med olika privata friskvårdsaktörer.

Enligt Socialstyrelsen upplever en av fyra vuxna psykisk ohälsa någon gång under sin livstid. Världshälsoorganisationen WHO identifierar psykisk ohälsa som ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan i världen och det är framför allt depressioner och ångestsjukdomar som ökar.

När alliansregeringen tog över 2006 var psykvården mycket undermålig. Psykiatrin har därför varit ett av alliansregeringens högst prioriterade områden. Insatser har gjorts för att den psykiatriska vården ska vara kunskapsbaserad, tillgänglig och likvärdig över hela landet. Men mer kan naturligtvis göras.

Under senare år har man inom psykiatrin blivit allt bättre på att diagnostisera och behandla psykisk ohälsa. Omvärldens kunskap om och attityder till psykisk ohälsa har också förbättrats. I dag tillämpas också effektivare behandlingar som inriktar sig på att få individen att fungera i vardagen och att få kontroll över sin egen sjukdom. Olika beteendeterapier, framför allt KBT (kognitiv beteende terapi), är exempel på sådana behandlingar.

Vår förståelse för hur depression och ångest uppstår och bäst behandlas kan dock förbättras. Länge har kunskap funnits om vikten av att ha bra kost- och motionsvanor för att motverka hjärt- och kärlsjukdomar. Men forskningen uppmärksammar i allt större utsträckning även sambandet mellan dåliga sådana vanor och psykisk ohälsa. Det finns forskning som tyder på att träning kan motverka depression då endorfiner som utsöndras vid fysiskt aktivitet tom kan ersätta mediciner vid lättare depressioner. Träning motverkar stressen i kroppen och kan därför både lindra och förebygga psykisk ohälsa. Vissa forskare hävdar tom att avsaknad av motion framkallar stress och därför också på sikt psykisk ohälsa.

Det finns också forskning som lyfter fram hur sömn och matvanor påverkar vår mentala hälsa. De flesta känner till att oregelbundna sömn- och matvanor liksom att äta snabbmat och mycket socker kan orsaka trötthet och humörsvängningar. Men det finns också forskare som menar att en väl avvägd kost kan påverka serotoninet i hjärnan på liknande sätt som antidepressiv medicin. För den som är deprimerad skulle således goda mat- och sömnvanor och regelbunden motion ha en välgörande effekt. Men den som är deprimerad klarar sällan av att ställa om sina vanor själv, då passivitet och orkeslöshet är en del av sjukdomsbilden. Att till exempel kunna ordinera motion och kostråd på recept alternativt inkludera det som en del av den befintliga behandlingen skulle således kunna utgöra ett bra komplement till psykiatrin.

En större samverkan mellan psykiatrin och olika aktörer i friskvårdsbranscen och därmed också en större mångfald inom den sjukvård som i dag erbjuds till personer som lider av psykisk ohälsa skulle därför vara ett välkommet inslag. Det finns gott om utexaminerade hälsopedagoger och en uppsjö av friskvårdsföretag som i dag erbjuder sina tjänster till företag som vill arbeta proaktivt för sina anställdas hälsa. Kunskapen finns redan. Genom införandet av LOV (Lagen om valfrihet) finns det således alla möjligheter för kommuner att upphandla en mångfald av tjänster inom området för psykisk hälsa. Det finns också stora möjligheter för den befintliga psykiatrin att samverka med aktörer inom friskvården för att på så sätt kunna erbjuda ett bredare spektrum av vårdtjänster.

Annonser