Kunskapen om hur hjärnan lär sig nya saker har ökat snabbt på senare år. De nya rönen tas dock inte till vara i undervisningen.
På ett par decennier har kunskapen snabbt vuxit om hur det egentligen går till i hjärnan när vi tänker, lär oss och minns — och varför det är olika svårt för olika människor att lära in ny kunskap och nya färdigheter, så som att läsa och räkna.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, nämner utvecklingen inom magnetresonansavbildning, MR, som en av de viktigaste orsakerna till den snabba utvecklingen. Med så kallad funktionell MR blev det under 1990-talet möjligt att titta in i hjärnan på ett så ofarligt sätt att även strukturer och kognitiva processer hos barns och ungdomars hjärnor kunde studeras.

Det har gett mycket ny kunskap om hjärnans utveckling, och den bild som framträder är inte bara mer detaljrik utan också i viktiga avseenden rätt annorlunda mot tidigare föreställningar om hjärnan. Framför allt har hjärnan visat sig vara mycket mer formbar och föränderlig, än man trodde tidigare, berättar Torkel Klingberg.

– Grundläggande kognitiva funktioner är inte statiska såsom tidigare antagits, utan påverkas positivt av såväl kognitiv träning som fysisk motion, förklarar han. Hjärnan utvecklas också under betydligt längre tid än man tidigare anat, till någonstans runt 20—23 års ålder.

Vill du läsa hela artikeln?

Annonser