Det här bör du se

Lämna en kommentar

Denna 20 minuter långa föreläsning om hur vår kropp fungerar är ett intressant inlägg i debatten. Oavsett vilken ståndpunkt du intagit så bör du se detta. Ron Rosedale, M.D.—The Deeper Roots of Health and Diet as Told by Our Ancestor’s Ancestors

Här kommer länken: http://vimeo.com/54542119

Vad äter vi?

Lämna en kommentar

Matdistributörer eller Kemikaliespridning?Matdistributörer eller Kemikaliespridare?

Den här bilden beskriver hur 10 företag kontrollerar det mesta som vi stoppar i oss! Det är tyvärr trenden som vi har svårt att bryta. Men när jag tittade på mina egna vanor så insåg jag att jag faktiskt bara hittade ett varumärke som jag använder, det var Lipton därför att jag dricker te. Så har det inte alltid varit, jag har nog ätit det mesta men när jag gick över till LCHF för snart 2 år sedan så föll det sig naturligt att laga alla mat utifrån naturliga råvaror, det som borde kallas mat. Personligen är jag ganska övertygad om att många av dessa så kallade matvaror borde kallas kemikalier i stället. Hur många finns med i din diet?

Gym – Ett ställe att hänga på

Lämna en kommentar

Behöver du inspiration? Då ska du se vad David Barton Gym erbjuder sina kunder! En kedja lite utanför det vanliga!

Tips på enkel beräkning av näringsinnehåll

Lämna en kommentar

Jag hittade denna betaversion av en ny tjänst som hjälper dig att beräkna innehållet i det du äter.

Skriv t.ex:

2 dl grädde

200 gr mjöl

Allt uppräknat under varandra så sammanställer programmet hela innehållet, t.ex på den maträtt du lagat.

Den heter http://kostbevakningen.se

Medelhavskost skyddade mot hjärtkärlsjukdom

Lämna en kommentar

MedelhavskostNästan vart tredje fall av kardiovaskulär sjukdom kunde undvikas när hjärtfriska personer fick äta en typisk medelhavskost, jämfört med om de fick äta en fettreducerad diet, enligt en ny spansk studie i New England Journal of Medicine.

Så kallad medelhavskost med mycket grönsaker, spannmålsprodukter och nötter anses vara den diet som har bäst dokumentation för att skydda mot hjärt-kärlsjukdom. Nu bekräftas den bilden av den kanske tyngsta studien hittills på området.

– Det är en intressant undersökning, inte minst för att den är stor och handlar om förebyggande av hjärt-kärlsjukdom hos personer som inte haft sådan sjukdom förut. Tidigare har det funnits starkast belägg för den här kostens effekt hos patienter med etablerad sjukdom, säger David Erlinge, professor i kardiologi vid Lunds universitet och ordförande i Svenska Cardiologföreningen.

– Om fler människor i Sverige kan börja äta sådan kost tror jag det är bra. Och medelhavskost är ju också väldigt gott. Men det är vanskligt att gå ut med specifika kostråd till befolkningen utöver att man ska äta energibalanserat och motionera, säger han.

I studien lottade spanska forskare 7 447 personer med hög risk för kardiovaskulär sjukdom till tre olika typer av dieter: medelhavskost med extra tillägg av olika nötter, medelhavskost med extra olivolja eller kontrolldiet där deltagarna uppmanades att minska på fettintaget.

Efter i snitt 4,8 års uppföljning konstaterar forskarna att de deltagare som ätit någon av medelhavsdieterna hade 30 procents minskad risk att ha drabbats av hjärtinfarkt, stroke, eller död av kardiovaskulära orsaker. I absoluta tal var den årliga riskminskningen 3 fall per 1 000 individer.

Riskminskningen var statistiskt signifikant för stroke och det sammantagna effektmåttet men inte enbart för hjärinfarkt eller kardiovaskulär död.

Forskarna lyfter fram ett antal begränsningar i studien, som att många studiedeltagare hoppade av, särskilt i kontrollgruppen där 11,3 procent avslutade studien i förtid. Motsvarande siffra i grupperna som fick medelhavskost var 4,9 procent.

Samtidigt påpekar forskarna att de som hoppat av i kontrollgruppen hade en förhållandevis hög kardiovaskulär risk, vilket snarare kan ha minskat effektskillnaderna i studien.

Vidare skriver forskarna att de faktiska skillnaderna i den kost som deltagarna åt var små. Även om personerna i kontrollgruppen uppmanades att äta mindre fett blev förändringen i totalt fettintag inte så stor. Snarare tror de att skillnaden låg i intaget av olika typer av fetter, där den extra olivoljan och nötterna som interventionsgrupperna fick äta kan ha varit avgörande för utslaget i studien.

– Det är alltid lurigt med koststudier. Deltagarna i kontrollgruppen uppmanades att äta lättprodukter, vilket de kan ha kompenserat genom att äta mer kolhydratrika produkter.  Men sammantaget tycker jag ändå studien visar på fördelar med medelhavskosten, säger David Erlinge.

Studien leddes av Ramón Estruch vid Hospital Clinic i Barcelona och Miguel Angel Martínes-González vid Universidad de Navarra i Pamplona.

Deltagarna i studien var mellan 55 och 80 år när studien startade. De fick återkommande undervisning om mat, individuellt och i grupp. Inga av deltagarna hade hjärt-kärlsjukdom vid studiens början. Men de hade antingen diabetes eller minst tre av följande andra riskfaktorer: rökning, högt blodtryck, förhöjt LDL-kolesterol, lågt HDL-kolesterol, övervikt eller fetma, eller ärftlig risk för hjärt-kärlsjukdom.

Förutom högt intag av grönsaker, frukt, spannmålsprodukter och nötter består medelshavskost av måttligt intag av fisk och fågel samt lågt intag av mejeriprodukter och rött kött. Måttlig konsumtion av vin ingår i samband med måltider.

Läs abstract här:

Källa: http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/hjarta-karl/medelhavskost-minskade-risken-for-stroke/

Myter, helhetsdilemmat och industrin: vetenskapens moment 22

Lämna en kommentar

En liten ny vana, 20 minuters promenad om dagen i 5 år, kommer inte göra att du går ner i vikt 23 kilo, men kanske 4,5 kilo och det är direkt bra för hälsan och kan göra att du har lättare att hålla vikten. ”En artikel som fått stor spridning avslöjar myter om fetma men speglar också vetenskapens problem med helhetssyn och industrikopplingar, säger Ulf Bohman, f.d. chef på Livsmedelsverket huvudansvarig för Healthy People Healthy Planet.

Det här handlar om tre saker som alla är vetenskapens moment 22:

  1. Att vetenskapligt titta på alla de påståenden om mat och viktminskning som finns är bra. Men det belyser också vetenskapens problem med både vad man väljer att titta på och helhetssyn kontra isolering av orsak och verkan.
  2. En vetenskaplig artikel sprids ofta som en löpeld på internet, endast summeringen av artikeln vidareförmedlas och nya myter skapas även när man vill döda myter.
  3. Vetenskapens starka kopplingar till livsmedels-, läkemedelsindustri och intresseorganisationer är en tredje variant av vetenskapens moment 22. Man behöver det för att finansiera forskningen, men det kommer alltid att skapa ifrågasättande.

Torsdagen den 31 januari publicerade den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine en specialartikel, vid namn: Myths, Presumptions, and Facts about Obesity. Summeringen av denna artikel har sedan spridits som en löpeld på bloggar och i artiklar. Det är en stor grupp forskare som står bakom artikeln och deras syfte är att ta död på ett antal rena myter och icke tillräcklig bevisade föreställningar. Författarna menar att dessa myter och föreställningar kan skapa felaktiga policybeslut och styra forskningsmedel i fel riktning. Det här är ett typiskt exempel på hur en vetenskaplig artikel sprids på nätet och hur olika aktörer försöker dra sina egna slutsatser. Att döda myter är populärt, men tyvärr läser få av de bloggare och artikelförfattare som snabbt vidareförmedlar resultaten hela artikeln och därmed skapas nya myter.

I artikeln fokuserar man på viktminskning eller att förhindra uppkomsten av övervikt och fetma. Den belyser vetenskapens största utmaning, nämligen att kunna isolera orsaker, särskilt är detta en utmaning när det gäller mat och livsstil. Är det just den extra promenaden som har effekt eller är det något annat? ”Att isolera en enstaka orsak står också i motsats till helhetssyn och det faktum att allt hänger ihop” konstaterar Ulf Bohman.

Den första myt man diskuterar är: Små vaneförändringar kan skapa stor viktminskning på lång sikt. Ett exempel man lyfter fram är att det finns ett påstående att 1,6 km promenad (20 minuter) varje dag i fem år kan ge en viktminskning på nästan 23 kilo. Men författarna visar att detta är endast en matematisk övning som inte håller i verkligheten. Slutsatsen som förmedlas vidare via nätet och författarna tar fram i sin korta summering är att små vaneförändringar inte ger stor effekt eller inte någon effekt alls. Men läser man hela artikeln finner man att forskarna framhåller att 1,6 km promenad dagligen skulle kunna ge 4,5 kilos viktminskning på 5 år. I min värld är det ändå en hyfsad effekt på en så liten åtgärd. Egentligen dödar man alltså inte myten men säger att små vaneförändringar inte kan ge stor men en liten viktminskning på längre sikt. Men det som just nu sprids på nätet, även av vår svenska lågkolhydrat doktor Andreas Eenfeldt, är att små vaneförändringar inte har någon effekt alls. Man har lagt grogrund till en ny myt. Fortsätter man att läsa artikeln kommer man dessutom till det som kallas fakta om fetma. Där man tar fram nio vetenskapligt bevisade fakta. Ett av dessa fakta är: Oavsett kroppsvikt och om man går ned i vikt  eller ej så förbättrar en ökad fysisk aktivitet hälsan. Det vill säga promenaden är av värde även om du inte går ned i vikt. Nästa fakta handlar också om fysisk aktivitet: Fysisk aktivitet eller motion i tillräcklig dos är bra för långsiktig viktkontroll. Ännu ett skäl till att fortsätta med promenaden.

En annan myt man tar fram är: Stor snabb viktminskning är förknippad med sämre långsiktigt resultat än med långsam viktminskning. Det är en myt som enligt författarna sedan sextiotalets extremdieter levt kvar. Men om man återigen hoppar ned till fakta så konstaterar författarna att: Dieter (minskat energiintag) kan mycket effektivt minska kroppsvikten, men att försöka gå på en diet eller rekommendera någon att göra det fungerar generellt sett inte långsiktigt.  Dieter fungerar alltså kortsiktigt men inte på längre sikt.  Det måste då betyda att du kan lika gärna gå ned i snabbt i vikt på diet eller via mycket motion kortsiktigt men sedan fungerar inte dieten och du måste finna balans på annat sätt till exempel genom att fortsätta motionera.

”Jag imponeras av hur noggrant forskarnas kopplingar till livsmedels, diet- och läkemedelsindustrin numera redovisas i dessa ansedda vetenskapliga tidskrifter”, framhåller Ulf Bohman. Ett antal av författarna har en förhållandevis lång lista av direkta eller indirekta kopplingar till industrin och intresse/lobbyorganisationer. Några av dessa är Coca-Cola, PepsiCo, diverse mejeriföretag och the World Sugar Research Organisation. När det gäller just dessa företag/organisationer känns det som det inte finns några direkta kopplingar till artikelns innehåll. Utom möjligen att man valt att inte ta med den nu högaktuella frågan ”Man blir fet av att dricka läsk” är det fakta eller en myt? Skulle vara intressant att få belyst. En annan grupp av företag som författarna direkt eller indirekt är kopplade till är läkemedelsföretag och bantningsföretag som Jenny Craig (en amerikansk variant av viktväktarna som inte finns i Sverige). Bland endast nio utvalda fakta lyfter artikelförfattarna fram: ”Att vissa läkemedel kan hjälpa patienter att förlora vikt och göra att man bibehåller viktminskningen så länge man fortsätter ta läkemedlet” och ”Att tillhandahållande av måltider eller måltidsersättning underlättar större viktminskning” Jag ifrågasätter på inget sätt att detta är fakta, det vill säga det finns tillräckligt vetenskapligt underlag, men att man lyfter fram just dessa saker som fakta bland ett snävt urval av nio kan ge underlag för en fundering över författarnas koppling till läkemedelsindustrin (som säljer bantningsmedel och måltidsersättningar) eller till Jenny Craig (som säljer färdiga diet måltider). Kopplingar till industri och intressegrupper kommer alltid vara en av vetenskapens moment 22, man behöver pengarna men kommer aldrig ifrån funderingarna om trovärdighet när dessa kopplingar finns.

Det handlar om hälsa och välbefinnande, dels för oss alla som individer och dels för den planet vi står på, går på och är helt beroende av. Healthy People Healthy Planet är en plattform för idéer och handling. Helhetsyn, innovation och nytänkande präglar idéerna som presenteras.

Källa: http://www.mynewsdesk.com

Kostdoktorn – Andreas Eenfeldt

Lämna en kommentar

Andreas behöver kanske inte så mycket mera introduktion än så, idag äter 20% av svenska folket enligt LCHF och det intressanta är att de allra flesta fortsätter, till skillnad från de allra flest andra kostmodeller. Andreas och hans populära blogg kostdoktorn.se har förändrat så mycket i våra dagliga liv att matindustrin får lov att förändra produktionen. Nu sprider detta sig till land efter land. Vi bjöd in Andreas för att höra med egna ord, vad detta kan betyda i framtiden.Andreas Eenfeldt

Older Entries

%d bloggare gillar detta: