Nya trender eller nya frågor?

Lämna en kommentar

ujczezurrif7j9aigy9qJag fick precis en svensk undersökning som kartlagt varför vi tränar och hur vi väljer gym. Äntligen tänkte jag, för det är inte så roligt att alltid hänvisa till studier från andra länder. Men det skulle snabbt visa sig att siffrorna inte var de gamla vanliga. I vår bransch har viktförändring alltid varit den viktigaste anledningen att börja träna. 74% vill minska och 10% vill öka sin vikt, det har vi sett i studier från USA och de flesta föreläsare hänvisar till dessa. Men i denna nya svenska undersökning (jan 2014) ansvarig är Jenny Klockare Rossby ScandInfo Marketing Research, blir svaren.

  • Må Bra  40%
  • Hälsa    30%
  • Styrka/Stärka upp kroppen      22%
  • Kondition    19%
  • Viktkontroll    18%
  • Hålla sig i form    17%
  • Pigg/Orka mer    16%
  • Roligt      14%
  • Socialt umgänge    11%

Nu vet vi att vikt är första eller andra skälet i den amerikanska undersökningen för det är något man ofta vill ”mörka”. Frågar man varför så får man ofta svaret må bra men frågar man om det är någonting mer som du vill uppnå så blir svaret någonting i stil med ”ja, några kilo skulle inte vara så dumt”. Min gissning är att detta delvis påverkar svaren. En annan skillnad är att 36% av de tillfrågade i denna undersökning redan tränar på gym och dessa har som bekant en helt annan uppfattning. sedan kan det faktiskt vara så att vikten fått en mindre betydelse.

Lika överraskande svar fick man när man frågade vad som är viktigt vid val av gym

  • Var gymmet ligger      58%
  • Prisvärdheten    58%
  • Renligheten    55%
  • Säkerheten (fungerande maskiner/utrustning)  49%
  • Öppettider    48%
  • Service och bemötande    46%
  • Att gymmet har en antidopingpolicy    42%
  • Tryggheten på gymmet/träningscentrat    37%
  • Inomhusmiljön    37%
  • Utbudet av utrusning    36%
  • Kvaliteten på gruppträningspass    30%

Det var inte förvånade att läge är nummer 1, så har det alltid varit, men frågan ”Prisvärdhet” är egentligen helt ny och får inte förväxlas med ”billigt”. I de undersökningar som tidigare gjorts är det låga priset på sjunde plats men i denna undersökning frågar man inte hur viktigt det är att det är billigt utan hur viktigt det är att det är prisvärt. Jag tycker denna fråga är mycket bättre men den blir förstås svårare att uttolka. Den säger ingenting om prislappen utan den säger hur avgörande det är för kunden att anläggningen levererar ett högt värde.

Här kan du tanka ner undersökningen: http://www.mynewsdesk.com/se/scandinfo-marketing-research/pressreleases/ny-undersoekning-svenska-folkets-uppfattning-om-traening-haelsa-och-gym-956846

Jag vill bara avslutningsvis säga att jag uppskattar denna typ av undersökningar och ser fram emot flera.

Annonser

En säljare måste vara uthållig

Lämna en kommentar

a-tie-2-589179-mAtt vara säljare är normalt ett ganska tufft sätt att försörja sig, det kräver stor uthållighet.

Att vara medlemsrådgivare är egentligen rena rama lyxen i det sammanhanget. Det flesta medlemsrådgivare säljer vid första mötet, vilket inte kan anses normalt i yrket. Här följer en tänkvärd statistik för hela säljaryrket:

  • 48% av alla säljer följer aldrig upp ett prospect
  • 25% av alla säljare gör en andra kontakt
  • 12% gör en tredje kontakt
  • Endast 10% gör mer än tre kontakter
  • 2% av alla affärer görs vid första mötet
  • 3% av alla affärer görs vid andra mötet
  • 5% av alla affärer görs vid tredje mötet
  • 10% av alla affärer görs vid fjärde mötet
  • 80% av alla affärer görs mellan de 5:e och 12:e mötet

Studie om ”bra nordisk kost”

Lämna en kommentar

Jag hittade denna studie där man jämför 2 grupper, den ena äter det man kallar ”bra nordisk kost” och den andra gruppen äter vanlig mat. Jag vet inte hur man tänkt för här kryllar det av gamla fördomar. I det som kallas ”bra nordisk kost” ingår lätta mejeriprodukter. Smör är tydligen farligt och för att lyckas har referensgruppen full tillgång till snabba kolhydrater (exempelvis vitt bröd). Skulle dessa forskare agera i totalt oförstånd eller kan man ana en riggad studie för att uppnå ett önskat resultat? Läs själva och fundera på vad syftet med denna studie är.

Hälsosam nordisk kost gav förbättrade blodfetter

2013-05-28 Artikel från Lunds universitet
Hälsosam nordisk kost kan förbättra blodfetterna och därmed minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en studie som Lunds universitet deltagit i. Dessutom minskade halten av en så kallad inflammationsfaktor som är förknippad med förstadiet till diabetes.

Liselotte CloetensLiselotte Cloetens, Lunds universitet (Foto: Roger Lundholm)

– De försökspersoner som åt en bra nordisk kost fick lägre nivåer av skadligt LDL-kolesterol och högre nivåer på det ”goda” HDL-kolesterolet än personerna i kontrollgruppen. Mängden av skadliga fettpartiklar i blodet minskade också, säger Lieselotte Cloetens på Enheten för biomedicinsk nutrition i Lund.Avdelningen har varit en av 11 deltagare i en studie kallad SYSDIET, finansierad av Nordiska Ministerrådets forskningsenhet Nordforsk. Enheten för diabetesstudier vid SUS i Lund och dess ledare Mona Landin-Olsson har också deltagit i studien.

Sund nordisk kost
Det forskarna kallat för en ”sund nordisk kost” innehöll mycket närproducerad frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter och kål. Nötter, vilt, fågel och fisk ingick också, liksom fullkornsprodukter, rapsolja och fettsnåla mjölkprodukter.

Kontrollgruppen, som skulle äta som nordbor gör mest, åt däremot smör i stället för rapsolja samt mindre mängder frukt och grönt, och hade inga regler som begränsande intaget av rött kött, vitt bröd eller söta drycker.

Metabola syndromet
Deltagarna i studien var i genomsnitt 55 år gamla och hade tecken på det s k metabola syndromet, ett förstadium till diabetes (övervikt, högt blodtryck och ett dåligt blodfettsmönster). Alla fick en stor del av maten i sin kost gratis som ersättning för sitt deltagande i studien, som varade sex månader. Vid början av studien var det 100 personer både i försöksgruppen och i kontrollgruppen. Vid dess slut fanns det 96 personer i den hälsosamt ätande försöksgruppen, men bara 70 personer i kontrollgruppen.

– Vi fick en del avhopp från kontrollgruppen. Det var framför allt kvinnor som gått in i studien för att få bättre hälsa, men blev besvikna när de fann att de lottats till kontrollgruppen som inte skulle äta lika nyttigt, säger Lieselotte Cloetens. Hon menar ändå att deltagandet varit tillräckligt för att resultaten kan räknas som värdefulla.

Frukt, grönt och fisk ingår idag i alla dieter som framförs som hälsosamma. Det finns dock vissa skillnader mellan den sunda nordiska kosten och andra kostmönster som anses nyttiga, som Medelhavskosten. Denna innehåller t.ex. mindre bär, använder olivolja i stället för rapsolja, och rödvin ingår. ”Stenålderskosten” liknar den goda nordiska kosten genom att båda innehåller mycket nötter och vilt, men stenålderskosten innehåller inga sädes- eller mjölkprodukter alls. Den goda nordiska kosten är också ett mer realistiskt alternativ.

Nästa studie fokuserar på vikten
Medan den nyttiga nordiska kosten förbättrade försökspersonernas blodfetter, liksom värdet på inflammationsfaktorn IL-Ra, så påverkade den inte deras vikt eftersom man inte försökte få försökspersonerna att minska sitt energiintag. Därför ska lundaforskarnas nästa studie fokusera på vikten.

– De som blir försökspersoner i denna studie ska få bantningsdrycker att dricka under två månader. Förhoppningsvis går de då ner i vikt. Sedan vill vi se om det blir lättare för dem att behålla sin nya, lägre vikt med bra nordisk kost än med normal kost. Problemet för de flesta bantare är ju att hålla den lägre vikten och inte snabbt gå upp i vikt igen efter en bantningsomgång, säger Lieselotte Cloetens.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 28 maj 2013. Artikeln är publicerad på tidskriften Vetenskap & Hälsalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, där mer information finns om ämnet.

KONTAKT
info@vetenskaphalsa.se.

Fem råd för en frisk ålderdom

Lämna en kommentar

År 2050 väntas 3,2 miljoner 100-plussare trampa jordytan – 18 gånger så många som vid senaste sekelskiftet. Åldringsexplosionen gör det allt viktigare att identifiera vilka livsstilsfaktorer som har betydelse för att behålla en kognitiv, psykisk och fysisk hälsa till hög ålder.

Professorerna Mats Hammar (övre bilden) och Carl Johan Östgren vid Linköpings universitet har kartlagt de senaste forskningsrönen för den vetenskapliga tidskriften Best Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynaecology. Deras reviewartikel “Healthy aging and age-adjusted nutrition and physical fitness” ger en mängd goda råd till den som vill ta chansen att påverka sin hälsa i tid.

Gå inte proppmätt från bordet

Att minska på kaloriintaget är nyttigt inte bara för att hålla vikten. Energin ska ju förbrännas i cellerna och i den processen bildas syreradikaler, aggressiva ämnen som skapar oxidativ stress vilket bland annat bidrar till cancer och hjärt-kärlsjukdom.

– En lätt undernäring i form av begränsat kaloriintag är sannolikt gynnsamt på sikt. Vi är konstruerade för att stå ut med perioder av brist på mat, säger Carl-Johan Östgren som är professor i allmänmedicin.

Det dagliga kaloribehovet styrs av många faktorer som ålder, kön, fysisk aktivitet och kroppsvikt. Om man vill dra ner kan det grovt tillyxat räcka med 1 500 kilokalorier om dagen för kvinnor och 1 800 för män om man är måttligt fysiskt aktiv. Det finns emellertid en risk om kosten är alltför ensidig – särskilt viktigt när man håller en lågkaloridiet är att få i sig nödvändiga mineraler, vitaminer och protein.

Det är dock etiskt omöjligt att genomföra randomiserade, långsiktiga studier på kostens betydelse. Vi är hänvisade till epidemiologiska data. Man vet att människor på olika håll i världen, t ex Okinawa i Japan, som äter energifattig mat kan bli mycket gamla.

Människan har en mekanism i hjärnan som reglerar aptiten. Om den hade en 100-procentig precision skulle individen hålla en jämn vikt, men om den slår fel bara på en procent ger det plus/minus 2 kg per år. I ett samhälle med överskott på mat kan det lätt bli 10-12 kg på ett decennium.

Undvik övervikt

Övervikt och fetma är i sig ett hot mot ett långt friskt liv. BMI är ett trubbigt mått. Bukhöjd ger en bättre bild. Den ska mätas i liggande. Bukfett som inte ”flyter ut” utan beskriver en uppåtgående kurva, är lagrat bland inälvorna och har större påverkan på ämnesomsättningen vilket innebär en riskfaktor bland annat för insulinresistens och åtföljande typ 2-diabetes. Det idealiska midjemåttet, som ger lägsta risk för hjärt-kärlsjukdom, är under 80 cm för kvinnor och 94 för män.

– Den vikt man har som 20-åring ska man försöka behålla livet ut. Så är det hos naturfolken, säger Carl Johan Östgren.

Om den pågående fetmatrenden i USA fortsätter kommer den att ta ut de positiva hälsoeffekterna av minskad rökning, förutspår en amerikansk studie.

Välj en nyttig kost

”Medelhavskost” syftar på den mathållning man hade på Kreta på 1950-talet. Där ingår mycket grönsaker, nötter, spannmål, olivolja, fisk, skaldjur och ett dagligt men måttligt intag av vin, däremot bara små mängder rött kött.

I den välkända studien The Lyon Heart Study deltog 605 personer som överlevt sin första hjärtinfarkt. Hälften lottades till en grupp som fick leva på medelhavskost, övriga fick en normal men återhållsam diet. Studien fick avbrytas i förtid eftersom den positiva effekten av medelhavskosten var så uppenbar. Enligt andra studier beror detta på att dieten ger en stor andel enkelomättade och mättade fettsyror men lågt intag av transfetter, mycket kostfibrer, antioxidanter, polyfenoler och magnesium, allt befrämjande för en god hälsa.

Rör på påkarna

Regelbunden fysisk aktivitet, som raska promenader minst 40–50 minuter om dagen, och så lite stillasittande som möjligt motverkar både hjärt-kärlsjukdom och olika cancerformer.  Rörelse bidrar också till att förhindra benskörhet och lindra övergångsbesvär.

– Att sitta still väldigt mycket är lika farligt som att inte motionera alls, säger Mats Hammar, som är professor i obstetrik och gynekologi.

Effekten av fysisk aktivitet på hjärt- och kärlsjukdom verkar främst bero på att den sänker blodtrycket, medan påverkan på blodfetterna är mer omdiskuterad.

En metastudie baserad på 250 epidemiologiska studier ger övertygande evidens på att fysisk aktivitet minskar risken för cancer i bröst och tjocktarm, sannolikt också i lungor och prostata.

Ett enkelt sätt att hålla koll på sin fysiska aktivitet är att bära på sig en stegräknare. En frisk vuxen som vill räkna sig till de aktiva bör gå mer än 10 000 steg per dag, vilket motsvarar 6–7 kilometers promenad. Under 5 000 steg betraktas som en ”stillasittande” livsstil.

Stor inverkan på hälsan har regelbunden fysisk träning. De flesta undersökningar tyder på en mer än 50-procentig minskning i dödlighet hos vältränade personer jämfört med stillasittande. Träning har också visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan, bland annat genom att den förbättrar sömnkvaliteten hos medelålders och äldre med sömnproblem.

Ta några beprövade piller

D-vitaminbrist ligger bakom en rad olika sjukdomstillstånd. Mest känd är rakit, ”engelska sjukan”, som orsakar en uppmjukning av skelettet och kan drabba barn i 2–3-årsåldern. Vitaminet är av betydelse för omsättningen av kalk och fosfat och skyddar mot bland annat benskörhet och inflammationsprocesser. D2 och D3 finns i livsmedel som fisk och ägg. D3 bildas också i huden under inverkan av ultraviolett ljus. Sola lagom och ät fisk!

Selen finns naturligt i jorden och anrikas i grödor, men det är geografiskt väldigt ojämnt fördelat. I Karelen där selenhalten är låg är andelen hjärt-kärlsjukdom ovanligt hög. I en uppmärksammad studie av forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet påvisades att ett kosttillskott av antioxidanterna Q10 och selen kan halvera risken att dö i hjärt-kärlsjukdom. Båda substanserna motverkar den oxidativa stress som kännetecknar patienter med hjärtsvikt. Men för att få en bra klinisk effekt behövdes båda dessa substanser.

Vitamin B12 är en bristvara hos 10-15 procent av äldre vuxna, vilket associeras med neurologiska sjukdomar och blodsjukdomar.

Åke Hjelm 2013-04-11

SÅ SÄGER FORSKNINGEN

Bakom LiU-professorernas artikel ligger en bred genomgång av den senaste forskningen om livsstilsfaktorers betydelse för att behålla optimal kognitiv, psykisk och fysisk hälsa till hög ålder.

Artikel: Healthy aging and age-adjusted nutrition and physical fitness av Mats Hammar och Carl Johan Östgren. Best Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynaecology (2013).

Kontakt:
Mats Hammar mats.hammar@liu.se
Hemsida

Carl Johan Östgren carl.johan.ostgren@liu.se
Hemsida

Stretching passar bäst efter träningen

Lämna en kommentar

stretchingVärmer du upp genom att stretcha innan du ska träna? Då ska du tänka om. Ny forskning visar att prestationen minskar och risken för skador ökar om du stretchar före träningspasset.

Två nya studier bekräftar att det inte lönar sig att stretcha musklerna innan träning.

Den ena studien utfördes på personer som regelbundet styrketränar och visar att deltagarna kände sig tröttare om de stretchat före träningen jämfört med om de inte stretchat. Deras muskelstyrka föll i snitt med 8,3 procent om de stretchade musklerna innan träningen.
Den andra studien genomfördes av forskare vid universitetet i Zagreb. De gick igenom ett hundratal tidigare studier och tittade på effekterna av stretching före träning.
I denna studie såg man att idrottare som stretchade statiskt före träningen minskade styrkan i musklerna med nästan 5,5 procent. Om de höll stretchingen i mer än 90 sekunder så minskade muskelkraften ännu mer. Om stretchingen hölls i mindre än 45 sekunder så kunde en del av muskelkraften behållas bättre.
Utöver minskad muskelstyrka fann man att andra typer av träning som att hoppa högt eller springa fort också påverkades negativt. Här sjönk prestationen med cirka tre procent om de stretchade innan träningen.
Slutsatserna av studierna är att stretchade muskler är mindre starka och mer sårbara för skador. Man bör undvika statisk stretchning som uppvärmning. Däremot passar statisk stretching bra efter ett träningspass som nedvarvning och ökad flexibilitet.
Som uppvärmning passar en annan form av stretching bättre, så kallad dynamisk stretching. Dynamisk stretching är uppvärmning genom hopp, sparkar eller löpning. Exempel på dynamiska stretchövningar är höga ben sparkar och jumping jacks.
Källa: www.sund.nu

Nya rön: Styrketräning bra för barn

Lämna en kommentar

Barn bör styrketräna och gärna från sjuårsåldern. 
– Fördelarna är vetenskapligt belagda, hävdar Magdalena Moström-Kledzik.

Moström-Kledzik – som är sjukgymnast i skidlandslaget – föreläste under tisdagen på Friskis och Svettis på Frösön. Ämnet var ”styrketräning för barn”.

– Det har alltid funnits många myter om det här och det finns fortfarande skepsis mot barn och styrketräning. Men allt det jag kommer att säga i kväll är vetenskapligt belagt. Det finns tillräckliga bevis för hur bra det är, sa Moström-Kledzik.

Hon redogjorde för en rad undersökningar som påvisar den stora nyttan av att barn tränar styrka.

RF har under de senaste åren börjat att rekommendera styrketräning redan från sju-åtta års ålder. Men det handlar förstås inte om att bygga muskler.

Vinsterna med att tidigt bli stark i kroppen är så många enligt Moström-Kledzik, att det inte råder någon tvekan.

• Den skadeförebyggande effekten, som bygger på stora vetenskapliga undersökningar. Det här gäller framförallt unga tjejer som är extremt svaga, särskilt i baksidan av låren.

• Hållningen förbättras.

• En bättre balans skapas i muskelmassan

• Rörligheten och koordinationen ökar.

– Det allmänna syftet är att förhindra framtida begränsningar. I dag har stela bröstryggar blivit mycket vanligt bland unga. Våra ryggar mår mycket bra av att träna styrka.

Ett annat område som främjas är skelettet.

– Skelettet ska belastas och det i väldigt unga år. Där ger styrketräning en stor vinst.

Belastningen är nyckelordet. Människor som springer, hoppar och lyfter får ett avsevärt bättre skelett än till exempel cyklister och simmare, som sällan eller aldrig belastar de delen.

Malin kontrasterade träningen med barn som gör tvärtom.

– Inaktivitet är farligare än styrketräning. Forskning visar att 60 000 barn per år skadas inom idrotten.

Undersökningar visar att denna träningsform fungerar som allt annat. Det handlar om lagen av sådd och skörd.

– Ja, barn kan öka styrka. Tester visar att de gör det mellan 14 och 30 procent. Orsaken är att nervsystemet tränas. Att nerverna får en högre aktivitet och bättre kopplingar.

Finns det då inga negativa effekter alls av att styrketräna som barn?

– Jo, långvarig felteknik är farligt för alla.

Christina Ravald, verksamhetsledare på Friskis och Svettis, berättar att föreningen börjat att köra enklare styrketräning för barn.

– Sedan i fjol har vi en träningsskola för barn mellan 10 och 12 år. Vi har även sänkt åldersgränsen för att vara på gymmet till 13 år.

Hans Andersson

063-16 16 43

hans.andersson@mittmedia.se

Motion en bristvara för många

Lämna en kommentar

Hörselnedsättning påverkar ju valet av fritidssysselsättning och det kanske är därför som jag inte håller på med aktiviteter regelbundet. Man vill inte åka iväg på den där fotbollsträningen för jag kan inte höra vad tränaren säger …”. Så beskriver Simon 15 år sina svårigheter att kontinuerligt utöva fritidsaktiviteter.

Runt om i landet har det nyligen varit sportlovsveckor. En tid då många barn och ungdomar besöker bad-, frilufts – och idrottsanläggningar och är fysiskt aktiva. Men elever med funktionsnedsättning upp till årskurs nio motionerar mindre än övriga, visar tidigare statistik från Statens folkhälsoinstitut. Det ser likadant ut i högre åldrar.

Färsk statistik från Statistiska centralbyrån visar att nästintill var femte person med funktionsnedsättning i åldrarna 16 till 29 år aldrig motionerar, vilket är mer än dubbelt så många jämfört med övriga i samma ålder.

Fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna för en god hälsa och välbefinnande. Våra kroppar är byggda för rörelse och forskningen visar att även måttlig motion ger resultat. Motion går att likna vid medicin och motverkar bland annat högt blodtryck, övervikt, demens, artros, hjärt- och kärlsjukdom, tjocktarmscancer och depression.

Det är nästan tio gånger så vanligt med ohälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Vi kan inte utesluta att en bidragande orsak är bristande fysisk aktivitet. Den enskilde har ett eget ansvar att ta hand om sig men det måste också finnas förutsättningar.

Till exempel har bara hälften av landets kommuner idrottsanläggningar och simhallar som är tillgängliga och användbara för dem som använder rullstol, både som utövare och som publik.

Detta bidrar till isolering och utanförskap för många. Att må bra och kunna leva på samma villkor som alla andra, är grunden för vår funktionshinderspolitik och som bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vi har alla ett behov av att ingå i en gemenskap där vi känner att vi betyder något och här spelar motion och idrott en stor roll för många. Ett stort ansvar ligger på kommunerna. De behöver inventera anläggningars tillgänglighet och åtgärda brister.

Inte minst är det viktigt att ledare, tränare och annan personal har kompetens och rätt attityd för att ge rätt uppbackning. Personer med funktionsnedsättning vill förändra sina vanor när det gäller fysisk aktivitet i lika stor utsträckning som den övriga befolkningen, men för att klara det anser tre av tio att de behöver stöd, visar en undersökning från Statens folkhälsoinstitut.

Det handlar om att göra rätt från början, både när den byggda miljön planeras och olika aktiviteter ska planeras. Ett tidigt utanförskap kostar samhället pengar och skapar onödigt lidande för de drabbade. Det gäller att hjälpa och inte stjälpa.

Eller som Alice, 25 år med ADHD beskriver det ”Jag har tagit mig igenom svåra perioder med hjälp av idrott. Jag har lärt mig att fullfölja saker och fått beröm. Genom idrotten har jag utvecklats och har fått vardagen att fungera”.

Carl Älfvåg generaldirektör Handisam

Sarah Wamala generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Older Entries

%d bloggare gillar detta: